Ginets historia

Från medicin till lyxdryck — en resa genom ginhistorien

Det våras för ginen. Under de senaste fyra åren har ginens försäljning i liter ökat med nästan en miljon, men historien om den enbärskryddade spriten går långt tillbaka i tiden. Följ med på en resa genom ginhistorien med ginexperten John Söderberg.

Många förknippar nog gin med Storbritannien och England på grund av deras storskaliga försäljning av spriten, men faktum är att allt började i Nederländerna. Där studerades ginets föregångare genever redan på 1500-talet av apotekare, det så kallade spannmålsdestillatet visar sig nämligen fungera bra som medicin mot bland annat gikt och gallsten.

– Holländarna var även en sjöfarande nation där man hade med sig sprit på båtarna som lön. Nu upptäckte man den briljanta idén att genever både fungerade som medicin och sprit. Allt fanns i samma dryck och man kunde därför göra resorna till sjöss längre, förklarar John Söderberg.

Under 1600-talets början ska engelsmännen komma i kontakt med genevern med anledning av det 30-åriga kriget. Engelska soldater upptäckte då hur de holländska soldaterna drack genevern innan de gick ut i krig för att bli modiga, vilket etablerade uttrycket ”The dutch courage” och väckte ett intresse hos engelsmännen som snart började komma i kontakt med genevern även på hemmaplan.

Vid slutet av 1600-talet blir Wilhelm III från Oranien kung i England och tar bland annat med sig sitt hov, sjömän och den holländska spriten till England. För att slå sig fri från det franska inflytandet subventionerar han den inhemska sprittillverkningen och den franska importen beskattas med tull. Något som leder till att genever börjar tillverkas i stora volymer i England. På grund av att genever var knepigt att uttala förkortades sedan ordet till gin.


”Folk söp till och med ihjäl sig.”

— John Söderberg, ginexpert

Masstillverkningen av gin ledde däremot till problem i England, enligt John Söderberg.

– Innan och under den viktorianska tiden söps det kopiöst, ginen var ju billigare per liter än vad ale var så folk söp ju till och med ihjäl sig. Om jag inte minns helt fel dracks det nästan 138 liter gin om året per invånare i Londonregionen, idag dricker vi ungefär 5,6 liter sprit per invånare.

Omkring 12 000 ginbarer gick att besöka bara i Londonregionen. Detta ledde till att man nu behövde säkerställa att folk inte dog, antingen av överkonsumtion och på grund av att de hade börjat blanda i arsenik i spriten för att dölja bismaker.

Under perioden där överkonsumtionen i England var så pass stor, utvecklades vid 1800-talet London dry gin. Detta för att fler och fler hade börjat fuska med att blanda in farliga ämnen i gin, som exempelvis arsenik.

– Man insåg då att man behövde införa fler regler, bland annat att gintillverkarna behövde betala skatt. Dessutom fick man efter man destillerat ginen endast tillsätta destillerat vatten och sen skulle det buteljeras på flaska för att ingen skulle kunna tillsätta något efteråt, menar John Söderberg.

Begreppet dry gin kommer således från att man innan hade socker i ginen för att dölja bismakerna. Ginen gick nu från att främst drickas av de fattigare samhällsklasserna till att få fäste i de övre samhällsskikten. När tonicen sedan gör sitt intåg under den andra halvan av 1800-talet leder det till en ny ginvåg, tack vare möjligheten att blanda drinkar.

1900-talets vodkavåg gjorde att ginen under en period hamnade i skymundan, men blomstrar nu åter på spritmarknaden. Enligt Systembolaget har försäljningen av gin gått från nästan 1,6 miljoner sålda liter till över 2,5 miljoner sålda liter år 2022. Systembolaget tillhandahåller strax under 700 olika typer av gin, varav mer än 300 av dem är svenska, där tillverkarna är utspridda från Norrbotten till Skåne. John Söderberg förklarar att intresset för gindrinkarna åter är i fokus.

– Kolla bara på negronin som är en klassisk, old school gindrink. Den räknades som en av världens mest sålda drinkar förra året.

Genever

Ginens föregångare genevern är en ursprungsskyddad spritdryck som görs genom speciella recept och metoder i Belgien, Nederländerna samt två provinser i Tyskland respektive Frankrike.

Det finns två sorters genever, en ung kallad jonge som har en lätt, torr smak. Den lagrade – oude – är kraftfull, oljig och söt i smaken. Jämfört med gin är genever mer oljig, aromatisk och mindre kryddig i smaken.

Tilde Skarin