
Bli expert på att fermentera
I Sverige finns det bevis för att vi har fermenterat mat i mer än nio tusen år. På den tiden handlade det mest om att förlänga bäst-föredatumet. Det var i Blekinge som det tidigaste exemplet hittades. En stor samling fiskben, som ska motsvara cirka 60 ton fisk hittades, bevarat i sälfett. Då använde man sur tallbark för att starta fermenteringen och sedan packades fisken i sälskinnspåsar.
Idag är det såklart en annan femma, även om fermenterade varor fortfarande drar nytta av längre hållbarhet. Men hur bemästrar du själv fermentering? Hur undviker du att förgifta dig själv med dåliga bakterier och vad kan du egentligen fermentera på egen hand?
Forskaren och hobbyfermenteraren Karin Bjerre har svaren.
– Det är bra att börja med att syra grönsaker, till exempel att göra surkål, säger hon.
Mjölksyrabakterierna som finns i grönsakerna producerar mjölksyra som gör att pH-värdet sjunker och både förhindrar skadliga bakterier från att frodas och ger den distinkta syrliga smaken.

– Man märker hur det bubblar, hur det luktar. Sen kan man köpa stickor från apoteket att mäta pH-värdet med, säger Karin Bjerre och rekommenderar att man kollar upp recept på nätet för att göra sin första burk. Längre ner på sidan har vi hämtat ett exempelrecept. Hon själv tycker om att krydda med ingefära och chili, klassiska kimchikryddor.
En annan enkel fermentering man kan börja med är yoghurt.
– Man kan göra yoghurt själv – ta mjölk och ställa fram och sedan ställa tillbaka det i kylen när det har klumpat ihop sig, säger Karin Bjerre.
Det är såklart viktigt att hålla rent. Såväl knivar och skärbrädor som händer måste tvättas ordentligt innan du använder dem. Annars riskerar du att introducera bakterier som inte hör hemma i din fermentering.
När du väl har koll på processerna – har lärt dig hur det ska se ut och lukta, då kan det vara läge att gå vidare till lite svårare projekt. Till exempel tycker Karin Bjerre om att brygga öl och göra tempeh.
Vill du fermentera något som kräver en startkultur – till exempel kombucha – kan du hitta en fermenterande vän som kan dela med sig, eller så kan du köpa en färdig startkultur i valfri butik. Där har du också fördelen att kulturen är kontrollerad och kvalitetsstämplad innan den säljs.
Men vad är det då man ska undvika när man odlar bakterier hemma i köket? För det första ska du lita på dina sinnen.
– Skulle det börja mögla och se slemmigt ut, eller inte luktar eller smakar bra ska man slänga det, säger Karin Bjerre.
Många bakterier som gör att maten smakar eller luktar otäckt kan vara helt ofarliga, men man ska inte ta onödiga risker – om du till exempel inte lyckas få ner pH-värdet kan den farliga bakterien clostridium botulinum börja växa.
Enligt livsmedelsverket kommer bakterien från jord, sjö- och havsbotten och tarmen hos fisk och däggdjur och frodas i miljöer med mycket lite eller inget syre och ett pH-värde på över 4,6. Låter man den gro börjar den tillverka nervgiftet botulinumtoxid som kan drabba en med botulism, vilket i sin tur kan vara livshotande.
Men låt inte det hindra dig, gör du det rätt och håller pH-värdet lågt har den otäcka bakterien inget i din fermentering att göra.
– Clostridium botulinum är bland de farligaste som finns, men får du ner pH-värdet kommer den inte att komma, säger Karin Bjerre.
Lukas Andreasson
Fermentera din första surkål
Allt du behöver är salt och ett vitkålshuvud
- Ta bort de yttersta bladen från vitkålen. Skär bort fula delar och en bit av stammen.
- Klyv kålhuvudet längs med stammen i klyftor. Skär bort stammen om du vill eller ha den kvar.
- Strimla vitkålen så fint du kan för hand eller i matberedare.
- Väg gärna vitkålen för att räkna ut hur mycket salt du ska ha i. Vanligt är att ta 1,2 – 2 % salt. Jag tog 1,5% salt. Till ett kg vitkål tar du då 1 kg x 1,5% = 15 gram salt.
- Tvätta händerna. Lägg vitkålen i en stor plastbunke eller glasbunke och tillsätt saltet. Massera kålen med händerna ca 5 minuter. Låt stå i 1 timme att vätska sig. Ställ gärna i press. Knåda sedan igen några minuter. När du kan krama ur vätska är det dags att lägga kålen i en burk/burkar.
- EXTRA SALTLAG: Gör lite extra saltlag som är bra att ha senare. Blanda 7,5 gram salt med kallt vatten i en kanna. Rör tills det löst sig. Ställ åt sidan.
- Lägg över kålen och all vätska från kålen i det kärl du ska jäsa i. Förslagsvis 1 liters glasburk med snäpplock eller vanligt lock eller jäskruka eller jäsburk i glas.
- Tryck ner kålen så att vätskan täcker kålen. Se till att det ej är någon kål i kontakt med syre på ytan eller på kanterna. Fyll eventuellt på med lite mer saltlag.
- För att surkålen ej ska få kontakt med syre under jäsningen kan man använda en plastpåse överst. Ta en liten 1-2 liters plastpåse och tryck ner kålen. Fyll på påsen med en del av den extra saltlag du gjort upp till 1 cm från kanten. Knyt ihop påsen. Försök att ej få med någon luft i påsen. Se till att all kål är under vätska. Spänn på locket. Glasburk med skruvlock skruvas på lite löst. Nu kommer påsen att hålla kålen under ytan utan att syre kommer åt. Skulle påsen spricka så är det ingen fara då den ändå är fylld med saltlag.
- Nu ska kålen stå i rumstemperatur att jäsa i ca 18-23 grader i 14 dygn. Lätta gärna på trycket någon gång om dagen eller varannan dag. Ställ i en bunke eller liknande då det kan bubbla över lite vätska.
- Efter 14 dagar ska det ha slutat bubblar och jäsa. Den ska lukta syrligt och smaka som surkål. Vill du vara helt säker på att surkålen jäst som den ska så kan du kontrollera ph-värdet med en ph-sticka – det ska vara under 4,1 – då har jäsningen lyckats.
- Ställ sedan in i kylen i 30 dygn att mogna i smaken. Den kan även ätas direkt.
- Surkålen håller sig upp till ett halvår oöppnad vid sval förvaring. Bäst är såklart att ha den i kylskåpet speciellt om du öppnat surkålsburken. I kylskåpet avstannar också jäsningen om man önskar det.
Recept: Henrik Mattsson