Från en herde till färgglada förpackningar
Kaffebönorna börjar på plantagerna, sedan importeras de till Sverige. När kaffebönorna väl är i Sverige är de inte i närheten av att vara klara. De rostas, blandas, mals och förpackas. Legenden säger att allt detta upptäcktes av en herde som såg sina getter dansa efter att ha ätit från en viss växt.
Från Hjalmar Brantingsplatsen i Göteborg är det bara en kort bussresa ut i industriområdet på Ringön. Hela området är som en lång huvudgata med alla företag på smågator bredvid. Vid Bessemergatan ligger ett kafferosteri som heter Bergstrands kaffe. I industriområdet är det mycket ljud från alla håll. Stora lastbilar och små gaffeltruckar. I vårsolen står Emil Myrén och väntar. Doften av kaffe spiller ut i gatan. Det blir starkare när man går över tröskeln. Mattias och Gabbi arbetar runt ett träbord mitt i rummet.
– Ska du ha lite kaffe? frågar Emil.
I Göteborg finns det många rosterier som specialiserar sig på att rosta kaffebönor och ta fram olika blandningar. Sedan 1891 har familjen varit ägare av Bergstrands. Emil har växt upp med sina kaffebönor. Sedan han var liten har kaffet varit en del av hans vardag, mycket av produktionen är naturlig för honom. Grundaren till företaget hette också Emil, men Bergstrand.
– Anledningen till att vi heter Myrén och inte Bergstrand är att Emil Bergstrands dotter inte var så sugen på att jobba så hennes man, som då hette Myrén i efternamn, tog över, säger Emil.
Foto: Christine Olsson / TT
Runt oss står det många påsar med kaffe i. Alla påsar har olika färg, det finns till och med ett sortiment av muminkaffe. Där har varje påse de olika karaktärerna på sig, både som namn och som bilder. De olika kaffeblandningarna de producerar kommer av olika ursprung, olika rostningsgrader och allt annat som man kan tänkas göra för att förädla smaken. Smakerna måste Emil och hans kollegor ta fram.
– Man lär sig med åren vad som passar med vad, men det är väldigt subjektivt.
Det finns över 60 olika kaffesorter. Att lyckas hitta de som funkar bra tillsammans är en svår uppgift. Emil berättar att det också handlar om hur kaffet ska bryggas. Om det exempelvis är till en espresso kommer kaffet vara beskare eftersom det till största del består av Robustabönor.
Man vet inte riktigt hur kaffet upptäcktes men enligt legenden var det en getherde i Etiopien som märkte att hans getter fick massa energi när de åt av en viss planta. Hur mycket av detta som är sant vet vi inte. Det var inte förrän på 1600-talet som kaffet kom till Europa genom handeln. Efterfrågan på kaffe ökade och under denna tid var kaffet en lyxvara och en symbol av rikedom.
När kaffet nådde Amerika var det inte för konsumtion utan för odling. Det amerikanska klimatet lämpade sig bra för att odla plantorna. Som mycket annat som odlades i Amerika användes afrikanska slavar på kaffeplantagerna. Det var inte förrän efter Boston tea party som amerikanerna började konsumera stora mängder kaffe eftersom det ansågs vara opatriotiskt att dricka britternas te.
– Men nu ska vi koppa lite? säger Emil.
Han ställer sig vid en köksbänk som är täckt med många olika maskiner. Det finns stora och små, moderna och gamla. Emil förklarar koppa som en process där man ska prova kaffet. Eftersom alla inte har samma maskiner hemma, såsom bryggare eller espressomaskiner, kan man inte använda maskiner när man ska testa kaffet. På bordet där Mattias och Gabbi sitter visar Emil hur denna process går till. Han tar fram tre skålar och tre olika varianter på bönor. Bönorna mals till pulver högar och läggs i dessa skålar. I bakgrunden hör man vattenkokaren som precis börjat värma vattnet. Emil häller med van hand vattnet över det malda kaffet utan filter eller liknande. Vi väntar sedan tre långa minuter på att det ska bryggas klart, sedan måste vi vänta ytterligare några minuter för att kaffet ska kylas ner något.
– Om man inte låter det kylas ner så framkommer inte alla smaker, det blir svårt att urskilja om kaffet har smaken som den ska ha.
En av bönorna vi smakar på är klassiska Arabicabönan. Denna milda och söta bönan ingår i 60% av allt kaffe i världen. Den härstammar från Etiopien. Det mycket av historien missar är att från början var det en man, Pieter Van Der Broecke, som odlade den första Arabicabönan i Nederländerna. Han lyckades få tag på några plantor vilka sedan frodades i de nederländska växthusen.
Kaffebönans liv börjar på plantager runt om i världen. Det är Emils jobb att köpa in rätt bönor till Bergstrands. Vilket i sig är ett svårt jobb. Det finns olika sorters bönor med olika kvalitet och varje ny leverans måste kontrolleras. Koppandet används först och främst när de har beställt ett smakprov på bönor. Eftersom kaffet kommer i stora containrar är det viktigt att få ett prov först så man vet vad som köps in. När provet är godkänt är det sedan dags att beställa resterande av containern.
I de länder som man importerar kaffe ifrån finns det ofta inte samma lagar om arbetsförhållanden som det finns i Sverige. På Bergstrands är alla kaffebönor certifierade av Fairtrade, rainforest alliance, EU-lövet och FSSC22000. Enligt Fairtrades hemsida är det svårt att spåra hela handelskedjan eftersom det finns många mellanhänder. Det finns en risk när man köper in kaffe att en väldigt liten del av vinsten går till de som odlar kaffet. Det är därför viktigt att veta vem företaget köper ifrån. I Sverige är det ungefär en tiondel av kaffet som vi dricker som är certifierade av Fairtrade.
– Vi har haft våra leverantörer väldigt länge så vi vet att de är bra, säger Emil.
De största producenterna inom kaffe finns i Brasilien, Colombia, Vietnam, Indonesien och Indien. Även om Arabicabönan härstammar från Etiopien är det Brasilien och Colombia som nu odlar störst del av det vi dricker. När kaffe ska växa så behövs mycket regn. Emil berättar också att om kaffeplantagen ligger högt över havet så blir kvaliteten på bönorna mycket bättre. När han ska välja vilket kaffe som de ska importera är det viktigt att han vet vilka förhållanden som kaffet har vuxit i.
När Emil har tagit emot leveransen av kaffebönorna är den första delen i deras process att återigen prova kaffet.
– Det är viktigt att vi har fått det vi har beställt.
Provandet är repetitivt berättar han men det är en viktig del så att de kan leverera kvalitet till sina kunder. När han har gjort sin kvalitetskontroll är det dags för rostningen.
Emil tar på sig en grå rock när vi ska gå in i produktionslokalen som ligger i den bakre delen av huset på Bessemergatan. Vi kommer in i ett stort lager där det är fyllt med färdiga produkter från golv till tak. Utanför lagerlokalen luktade det kaffe, men det är ingenting mot doften som slår emot när man går in genom dörren. I ett av hörnen ligger stora säckar med råa kaffebönor. Dessa kaffebönor väntar på att få åka in i nästa rum där de stora rostningsmaskinerna står.
– I den här maskinen rostas bönorna, de läggs i olika fack beroende på vilken blandning de ska vara i, säger Emil medan han pekar upp på den stora maskinen.
När de är färdigrostade åker de på ett band ut till ett annat rum. Om bönorna ska packas som hela bönor är processen klar här och kan åka vidare till att packas. De bönor som ska malas åker tillbaka in i det stora maskinrummet till maskinen bredvid rostmaskinen. När den har gjort sitt är det klart för packning. De packas i fina förpackningar med motiv.
Rostningsprocessen har sett ungefär likadan ut sedan tidigt 1900-tal. Kaffet har producerats på samma sätt väldigt länge. Den stora skillnaden är att vi nu brygger kaffe på ett annat sätt. Det finns hur många olika sätt att brygga kaffe. Man kan använda sig av en standard-kaffebryggare. Eller en press. Den stora skillnaden på de olika sätten är hur kaffet ska vara malt.
I Sverige dricks det mycket kaffe. I snitt konsumerar en svensk 7,6 kilo kaffe per år. Det är ungefär två och en halv kopp kaffe per dag. Detta gör att Sverige hamnar på en tredjeplats i världen av kaffekonsumtion. På senare år har forskningen visat att det kan ha bra hälsoeffekter av att dricka kaffe. En stor sådan är att kaffet kan bidra till att man lever längre. Forskningen menar att det såklart finns risker med allt men att den största risken med kaffe man kan se är att den varma drycken bränner på tungan.